Friday, January 19, 2018

Tiden och avkastningen

Oavsett om Albert Einstein verkligen sa det där om att ränta på ränta var jordens 8e underverk så är det ett mäktigt fenomen. Men också något som tack vare sin imponerande kraft kan vara lite svårt att veta hur man ska använda. Jag tänkte därför ta två konkreta exempel på saker man ibland hör:

"Tiden och avkastningen är mycket viktigare än hur mycket man sparar"
Det ligger ju lite sanning i grunden på det här. Vilket man märker när man sitter och pillar i en sparkalylator som tex Stefan Thelenius eminenta variant. Det som stämmer och är bra att ta med sig är att det är viktigt att komma igång tidigt och att en liten skillnad i avkastning (tex via en årlig avgift) skapar väldigt stor skillnad över långa tidsperioder.

Problemet är att det är väldigt lätt att sitta i en sparkalylator och ändra från 7 till 8% årlig avkastning. Och det är precis lika lätt att ändra sparhorisonten från 20 till 30 år. Det tar bara en sekund och några snabba tryck på tangentbordet så ser man hur staplarna drar iväg och lockar fram dagdrömmarna om ett liv i lyx om bara 30 år med 8% avkastning. Men för dig som sparar för ekonomisk frihet är det rätt segt att ställa väckarklockan och gå till jobbet i 10 år till, vilket ju faktiskt är verkligheten bakom ändringen från 20 till 30 års sparhorisont.

"Om du dubblar insättningen så mångdubblar du slutresultatet"
Tycker du påståendet låter sjukt. Lyssna i så fall på 1,5 minut av denna podcast från Lyxfällan (börja på 3:55). Där säger de ordagrant att "slutresultatet blir mångdubbelt högre av att spara 2000 kr i månaden än 1000 kr i månaden tack vare att hävstången tar ut sin rätt". Påståendet är givetvis är helt galet. I så fall skulle det vara skillnad på att spara 2000 kr i en ISK istället för att spara 1000 kr styck på 2 olika konton innehållande exakt samma fond. Alla kan tänka och säga fel, men att en ekonomiexpert säger något så galet bevisar hur svårt det är att förstå ränta på ränta och hur det verkligen funkar.

Slutsatsen är att det är absolut jätteviktigt att börja tidigt och låta tiden och avkastningen verkligen få chansen att sätta musklerna i ditt kapital. Jag har själv ett exempel i min bok där 1 person sparar 1000 kr i månaden från 20 års ålder och den andra sparar 2000 kr från 30 års ålder. Inte ens när de fyller 100 år har den personen som sparar 2000 kr i månaden kommit ifatt, trots nästan dubbelt så stor total insättning. Men för dig som redan kommit igång med sparandet är det ingen mening att sitta och älta att du borde börjat tidigare. Fundera däremot gärna på vad det innebär att ändra några enstaka år i uträkningen framåt. Det må upplevas som liten skillnad idag att välja 20 eller 22 års horisont. Men där och då då alternativet att ha pengarna eller friheten idag eller om 2 år kommer det kännas som en enorm skillnad. Troligtvis större skillnad än vad den sista ölen på dagens after work gör för skillnad för din lycka i livet på lite längre sikt.

Så ränta på ränta är mäktigt och pengamaskinen är stark. Men precis som en formel 1 bil kräver den att man stoppar in mycket bränsle för att den ska nå sin fulla potential.

Thursday, January 18, 2018

Långsiktighet

En äldre före detta kollega berättade en gång historien om hur han och hans fru köpte en sjötomt i Roslagen. De var båda runt 25 och hade just börjat jobba på den tiden. Räntan var hög och lönerna låga. Första året gick åt till att röja bort träd på tomten, han åkte ibland ut direkt efter jobbet röjde tills det blev mörkt då la han sig och sov i ett vindskydd han byggt för att kunna röja någon timme till efter soluppgången nästa morgon. Sen var det dags att åka till jobbet (där det förhoppningsvis fanns möjligheter för dusch om ombyte).

Nästa år fortsatte i ungefär samma stil med då byggdes istället stommen till huset upp. Tredje året fick de råd att gräva en brunn och fjärde året kopplades elen in. Utlandssemester var bara att glömma dessa år, alla pengar gick till huset. År 10 kom bastun på plats och år 12 bryggan. Ja ni förstår principen och förhoppningsvis att man kan ta detaljerna i hans historia med en nypa salt. Det är ändå något i den här historien som jag verkligen gillar och som jag inbillar mig blivit allt mer ovanligt med tiden. Känner ju ingen jämngammal som skulle göra något i stil med ovanstående. Vill man ha ett sommarställe så får man väl köpa ett färdigt ställe där man max behöver göra en mindre renovering, med hjälp av hantverkare så klart. Sen får det lösa sig med lånen känns mer som dagens inställning.

Lite samma sak tycker jag det är med investeringar och målet om ett friare liv. Vi är en växande skara som jobbar mot detta mål långsiktigt, men frågan är om det inte är många många fler som går mer på impuls när det kommer till att förändra sitt liv? Jag har flera personer i min omgivning som efter karriär med hög lön och 60 timmars arbetsveckor helt plötsligt kommer på att de ska skola om sig till lärare, flytta till Barcelona och bli bartender, börja jobba som "coach" eller starta en blomsteraffär utan någon riktigt vattentät affärsplan. Ingen av de som gjort ovanstående har haft något sparkapital att tala om inför omställningen. Det är toppen att man följer sina drömmar och vågar ta steget att byta inriktning. Att veta vad man ska jobba med i 45 år som 20 åring är ju inte så lätt. Men tänk om man hade planerat och haft lite framförhållning, då hade kanske omställningen och möjligheten att följa sina drömmar på ett bra sätt varit ännu större.

De exempel jag kan komma på vad gäller långsiktighet i min omgivning är personer som hittat en hobby som de hållit på med väldigt många år, ofta sen de var i tonåren och numera är extremt duktiga på. Men även här är de långsiktiga en minoritet. Betydligt vanligare är någon som satsar hårt på löpningen 2-3 år och trots goda resultat på marathon (och lägenheten full med skor, pannlampor, löparryggsäckar och kompressionskläder) numera är överviktig och stillasittande. Skillnaden är att den långsiktige ser sin hobby som en naturlig del av livet medan marathonlöparen kanske mer jagar yttre motivation i stil med att klara loppet på en viss tid för att vara snabbast på jobbet. Vilket fungerar under en begränsad period, men inte under minst 10 år.

Att spara sig till ekonomisk frihet är ett långsiktigt projekt om man ska nå full frihet och inte behöva förlita sig på bidrag eller flytta ut i skogen. Min egen hobbyanalys är att du behöver se sparandet och investeringarna som en naturlig del av livet. Du kan absolut skruva upp takten lite extra i sparandet under några perioder men det får inte kännas som en plåga eller uppoffring. Då blir det väldigt svårt att hålla ut i de 10-20 år som krävs.

Håller ni med?   

Wednesday, January 17, 2018

Jag gör en omvänd vinstvarning

Vinstvarningarna har duggat tätt senaste dagarna. Idag var det Skanskas tur. Ett bolag jag suktat efter en tid utan att slå till. Jag äger de ju via Industrivärden men då de bara står för 5% av substansen där blir det inte mycket för mig, även om Industrivärden är ett av mina större innehav.

Själv kommer jag behöva göra en omvänd vinstvarning efter lite mailkontakt med lönekontoret på före detta jobbet. Jag har räknat med 3 normala månadslöner nu när jag får sista lönen i slutet på januari, men det verkar snarare bli lite mer. Fick ingen exakt summa så blir lite spännande att vänta in lönespecen. Förutom sparad semester och 2018 års semester har vi någon pott på halvdagar, röda dagar, arbetstidsförkortning och gud vet allt som skulle betalas ut i pengar. Under januari får jag även uppdaterade siffror på bokförsäljningen från slutet av förra året vilket ligger till underlag för min kommande fakturering. Så hoppas på bra bokförsäljning och lite extra slutlön (preliminära siffrorna ser som sagt lovande ut i både fallen) och att det därmed kanske går att klämma in några aktieköp till i år.

I övrigt trivs jag allt bättre med livet som "pensionär". Jag närmar en månad nu och det har utan tvekan varit den bästa månaden i mitt liv. Det passar säkert inte alla, men till alla er som tror det skulle passa er och kämpar på där ute kan jag bara säga en sak: Spara några kronor extra varje månad så ni tar er snabbast möjligt till friheten. Det är absolut värt det!

Nästa vecka drar rapportperioden igång på allvar. Ska bli kul att kunna följa det på ett annat sätt än när jag jobbade. Jag ser främst fram emot följande:
23/1 - Investor (12 kr i utdelning? Upp en krona per år varje år sen 2009 i så fall)
25/1 - Castellum (hoppas på 5,30 i utdelning dvs 6% höjning sen förra året)
25/1 - Kone (år 2050 beräknas 6,4 miljarder människor bo i städer, det vill säga en ökning med över 2 miljarder från idag, det blir några nya hissar för en global storspelare som Kone.)
26/1 - Atlas Copco (blir det extrautdelning på 10 kr? Det skulle ge mitt liv som "utdelningslevare" en kickstart.)
31/1 - H&M (kommentarer överflödiga)

Jag kommer inte handla något i rapportperioden men ska försöka läsa på lite extra om mina bolag och förväntningarna kvällen innan rapporten för att få en spännande upplevelse när siffrorna släpps och sen följa med på EFN:s och DI:s morgonsändningar. Blir precis som med sport mycket roligare om man är insatt och har något förhållande till siffrorna som presenteras.

Tuesday, January 16, 2018

Det var bättre förr...

Jag måste få börja dagens inlägg med att gnälla lite. Idrottsgalan igår alltså... Vem hade räknat ut att Marcus och Martinus var rätt artister för den här målgruppen? Vem hade skrivit manus till sketcherna? Var jag verkligen ensam om att tycka mammors evighetslånga tal var så pinsamt så jag fick byta kanal? Häst-vinnaren orkar jag inte ens kommentera...

När man ska göra underhållning i Globen för en miljonpublik på TV tycker jag man ska kasta in lite säkra kort som Robert Gustafsson, Joe Labero och Carola. Oavsett vad man tycker om dessa 3 så är det iaf fullblodsproffs som levererar kvalitet i någon form. Men jag verkar mer eller mindre ensam om min åsikt i alla fall om mammorna, så det var säkert personligt och bra för de som klarade sig från att byta kanal.

Något som är betydligt bättre än fyra mammor som kommer av sig och pratar i munnen på varandra på en scen inför storpublik är Sparpodden avsnitt 1-60. Åren går och det är nu över fyra år sen Jan och Günther började podda. Jag lyssnade på två slumpvisa avsnitt jag inte hört sen de släpptes nu i helgen. Helt otroligt bra jämfört med alla dagens poddar om ekonomi och sparande tycker jag. Bra dynamik och konkreta tips på lyssnarfrågorna som skickades in. Vi var många som verkligen lärde oss något i varje avsnitt där i början.

Sen är det ju alltid lite kul att höra att Telias aktiekurs på 50 kr och utdelning på 3 kr per år är så gott som stensäker (jämfördes med en obligation), Bitcoin på 600 dollar är en uppenbar bubbla, räntan kan knappast bli lägre etc. Jag tror det är väldigt lärorikt att fundera på att många av dagens sanningar kommer framstå som komiska om så lite som 3-4 år. Roligt dock att mer tidlösa och allmänna tips som att det är svårt att tajma marknaden, månadssparande, våga ta risk etc har visat sig vara klockrena tips såhär långt i alla fall.

Blev glad idag när jag såg Günther skicka en passning till Jan via Twitter. Drömmer fortfarande om att vi får se denna duo ihop någon gång i framtiden.


Monday, January 15, 2018

Årets deppigaste dag

Januari verkar inte vara någon toppenmåndag direkt. Enligt engelska forskare är 3e måndagen i januari årets deppigaste dag. Och om bara 1,5 vecka så är det dessutom dags får årets fattigaste dag (24/1). Den senare får vi anledning att återkomma till, så idag fokuserar vi på deppigheten.

Slutsatsen att just idag skulle vara så deppig baseras på en uträkning av ett antal faktorer (dock inte 100% vetenskapligt accepterad formel ska tilläggas). Till exempel att dagarna är korta så det är mörkt både när man går till jobbet och kommer hem, dåligt med pengar efter julen och heller ingen lön att se fram mot de närmaste dagarna. Risken finns också att vi ungefär nu har brutit våra nyårslöften vilket ju är lite deppigt. Måndagen i sig behöver väl ingen närmare förklaring vad gäller deppighet.

Lösningen på nästan alla dessa problem är givetvis att uppnå ekonomisk frihet med passiva inkomster där du själv kan styra din tid. Du kan då vara utomhus någon av de 5 timmar då det är ljust mitt på dagen (eller bo i ett land på vintern där dagarna är längre), du behöver inte bekymra dig om pengar efter julen och den 25e är inte längre helig som dag för löneutbetalningen. Det deppiga i måndagar försvinner också så fort du slipper jobba, då är de ju helt plötsligt som vilken annan dag som helst. Man skulle till och med kunna argumentera för att det är större chans att klara sina nyårslöften om man kan lägga fullt fokus på det istället för att försöka byta vanor samtidigt som man ska sköta jobb, vardagspussel och försörjning parallellt.

De tog upp frågan med årets deppigaste dag på Nyhetsmorgon och en psykolog gav lite tips på hur man skulle ta sig igenom deppigheten. Mycket bra saker som att motionera vilket har visat på bra effekt inte bara för fysisk hälsa utan även psykiskt. Ett annat tips var att vara extra snäll mot andra vilket glädjer både en själv och omgivningen. Hon rekommenderade också att trösta sig själv genom att ta en sovmorgon, hoppa över föräldramötet, köpa godis och sitta inne och kolla serier. Utan att vara någon psykolog måste jag ändå ifrågasätta metoden att trösta sig själv och bara dämpa symptomen istället för att försöka lösa orsaken till deppigheten. Visst om det var en magisk dag som man behövde ta sig igenom så kunde det väl funka med godis, men man blir ju knappast mindre deppig nästa måndag av att man hoppade över förra veckans föräldramöte och nu verkligen brutit nyårslöftet inte heller kommer i kläderna för att man legat hemma och ätit godis i en vecka?

Jag tror helt klart mer på att sätta upp en långsiktigt mål och jobba mot det. Det kommer inte bara ge glädje den dagens man uppnått det utan även under resans gång. När jag hade extra tufft och tråkigt på jobbet och just hade haft ett möte med massa pajkastning så gick jag alltid in i ett konferensrum och kollade 1 minut på mitt excelblad med antal aktier nu jämfört med förra året, prognos på utdelningen kommande år etc. Efter det var det alltid lätt att jobba vidare och tänka att om bara några veckor är det ny lön som ska in i portföljen och ta mig ett steg närmare friheten. Bättre än all choklad i världen!

Saturday, January 13, 2018

Intressant bok

Av en slump hittade jag en intressant bok idag. Den har några år på nacken men titeln gjorde att jag reagerade. Raka motsatsen till min filosofi kan man nog säga.


Jag tycker boken var rätt intressant, även om jag ska erkänna att jag inte läste den från pärm till pärm. Då den var uppdelad i separata intervjuer så kunde man välja och vraka lite. Nästan alla personer som medverkade i boken såg ordet "pensionär" som något fult och negativt. De vill bidra, vara någon och fullgöra sin plikt genom hårt arbete så länge som möjligt. Vad skulle de göra om de inte jobbade? Vem skulle de vara om de inte var sin yrkesroll?

En av de medverkande, bryggeridirektören Jens Spendrup, sa att han vid tillfället för intervjun tjänade runt 1 miljon netto per år. Han tyckte det var bra men hade samtidigt en massa grejer han skulle vilja göra om han istället tjänade 1,5. Drivet efter den där sista halvmiljonen per år skapade arbetstillfällen och skatteintäkter vilket fler än han själv i så fall gynnas av. När han väl slutade jobba såg han fram mot att segla runt i Östersjön med båten fylld av böcker och ett instrument. Vilket ju låter som rätt billigt...

På tal om bok, pension och frihet att göra vad man vill på dagarna. Något jag funderar mycket på nu på slutet är om jag ska skriva en till bok. Jag tyckte det var riktigt roligt med min förra både att skriva och sen se den bli verklighet och följa försäljningen. Då den skrevs på ett halvår på kvällarna efter jobbet borde det ju verkligen finnas alla förutsättningar nu när jag har gott om tid. Men jag har haft svårt att komma på vinkeln. Den första gav sig nästan självt.

Jag har börjat landa i ett spår nu sista veckan som jag tror kan bli bra, men det är ännu bara på planeringsstadiet. Det jag tänker mig är att den ska handla om ekonomiskt oberoende/frihet. Vägen dit men också vad som händer sen. Inte bara ur min egen högst begränsade erfarenhet utan både ur forskningens och andra personers erfarenhet. Stämmer myten att de flesta som vinner flera miljoner på spel är utfattiga och olyckliga ett år senare? Vad driver de som väljer att jobba vidare fast de har en miljard och hur tänker andra som kan tänka sig att flytta ut i skogen och klara sig på 1 miljon? Och lite annat, som jag inte vågar avslöja här så ingen snor min idé innan jag ens hunnit sätta igång.

Friday, January 12, 2018

Lunch ute idag

Under 2017 började jag äta lunch ute med kollegorna ett par gånger i veckan. Utelunch är något jag tänkte fortsätta med till viss del även som "pensionär". Jag tänker mig ungefär en gång i veckan.

Jag har ett rikskort (fd rikskuponger) från jobbet som är laddat med några tusenlappar som jag behöver göra slut på under 2018. Då det går att handla i matbutiker med kortet är det inget problem i sig, men tänker mig att det som finns på kortet är något jag unnar mig att äta ute för.

Lunch är betydligt mer prisvärt än att äta middagar ute eller på helger. Inte minst då jag 99 gånger av 100 väljer buffé och givetvis passar på att träna på förmiddagen innan dessa luncher.

Idag blev det wienerschnitzel i min ensamhet. Men jag kommer minst 2-3 gånger i månaden se till att använda utelunchen som ett tillfälle att träffa andra. Den här veckan blev jag bjuden på lunch i måndags så det kändes toppen att köra själv idag.

Lite fredagskänsla är det trots att jag inte längre jobbar. Då min fru fortfarande jobbar blir det fortfarande lite speciellt med fredagar. På Spåret och vetskapen att ingen av oss har något att passa på imorgon skapar skön känsla.