Sunday, January 22, 2017

Möjliga deltidsarbeten?

I planen att kunna sluta jobba redan under 2018 ligger att jag troligtvis kommer behöva dra in några kronor i någon form av lön mellan 2018 och 2050. Jag kommer ju inte vara uppe i målet för antalet aktier som ligger ute till höger här på bloggen redan om ett drygt år. Kanske är målet onödigt högt satt men ett tillskott på runt 30-50.000 kr om året under några år efter 2018 skulle göra stor skillnad när den passiva inkomsten är på gränsen till att räcka.

Fördelen med att tjäna så pass lite är att skatten är låg. Runt 10%. Tänker också att den press, stress och begränsade frihet jag känner av jobbet idag skulle bli mindre om jag bara jobbade 10-20% av heltid. Gärna med något ganska enkelt, fritt och okvalificerat jobb.

Detta är något som jag tänker mig ska behövas under ett par år i så fall. Att bli helt fri från arbete är fortfarande det långsiktiga målet. Men räknar ju med att utdelningen växer snabbare än inflationen så håller jag mig bara flytande så talar tiden till min fördel.

Innan det är dags att flytta utomlands för gott är ett tänkbart alternativ att flytta till en mindre svensk stad för att frigöra pengar från boendet men också få en mindre stressande tillvaro närmare naturen. Så har tänkt lite under helgen på vilken typ av jobb man skulle kunna få på en sån ort. Sätta plant någon månad per år? Jobba helg på en matbutik? Vikarierande tidningsbud eller brevbärare som får hoppa in en dag i veckan?

Även om pressen och kravet att hålla många bollar i luften är mycket mindre i dessa jobb än mitt nuvarande och fördelen med den låga skatten vid en lägre årslön så måste man ändå värdera arbetsinsatsen som krävs för x kr efter skatt. När jag läst på lite så är det ganska uppenbart att det krävs en betydligt tuffare arbetsinsats som tidningsbud eller plantsättare även med 10% skatt jämfört med det jobbet jag idag gör för att dra in samma belopp med runt 30% skatt.

Så kanske är det ändå lättast att bita ihop någon månad till och jobba hela 2018 ut eller en bit in på 2019? Då kan jag ju spara drygt 20.000 kr i månaden och återinvestera 10.000 kr i månaden i utdelning. Varje månad extra jag står ut med det motsvarar ju runt 10 månaders deltidsarbete där jag tjänar 3000 kr i månaden netto och använder utdelningen för levnadsomkostnader.

Det är det här som kallas "one more year syndome" bland amerikanska tidiga pensionärer.

Vilket är ert bästa tips på att på enklaste möjliga sättet att tjäna 30.000 kr per år netto?

Friday, January 20, 2017

10 miljoner

Verkar som Sverige klarar att av att hålla befolkningstillväxten uppe även utan min hjälp. Över 10 miljoner invånare idag. Så kanske kan stryka punkten barnlöshet på listan över alla mina eventuella svek mot samhället.

En intensiv arbetsvecka är över. Vilket har inneburit mindre bloggande och även mindre tid att följa börsen. Gårdagens fina utdelningshöjning från Castellum passerade dock inte obemärkt. Riktigt imponerande att dela ut 5 kr per aktie. Vi fick ju trots allt köpa nya aktier för 77 kr styck vid nyemissionen, så utdelningen på dessa nya aktier blev ju väldigt bra.

Något som ställt till det lite för min excelfil med utdelningsprognos för kommande år är att allt fler bolag delar ut flera gånger per år. Det som rör till det lite är att jag med största sannolikhet har olika antal aktier vid vårens och höstens utdelning, vilket gör att jag måste disponera om upplägget på något sätt då jag nu har en kolumn för antal aktier och en kolumn för årets utdelning som multipliceras och sen låses vid utdelningsdatumet. Så jag har haft lite manuell handpåläggning med de bolag som delar ut flera gånger om året. Men nu börjar det bli så många att jag behöver göra det lite mer systematiskt men ändå få det snyggt och överskådligt.

Januari månad är fortsatt öken efter en tidig lön i dec, tunga inköp i civila livet (kläder och SL kort för helt kvartal), skatt som ska betalas i kapitalförsäkringen etc. Så har varit dåligt med köp senaste veckorna. Tror aldrig jag längtat så mycket efter en Uppesittarkväll och lön förut. Men nu är det mindre än en vecka kvar.

Wednesday, January 18, 2017

Tack för alla trevliga kommentarer

Vill ta tillfället i akt och tacka för alla trevliga kommentarer i mitt kommentarsfält här på bloggen. Vet att många läsare håller med om att kommentarerna är minst halva nöjet med min blogg, och det är ju helt tack vare er läsare!

Kommentarerna ger mig också många uppslag på nya inlägg. Vilket kan vara lite svårt ibland när man börjar nära sig 1000 inlägg...

Det är också en väldigt stor skillnad i kommentarerna jämfört med bloggens första år. Då var de som kommenterade mycket mer kritiska mot mig och mitt livsval.

Även om många fortfarande tycker jag överdriver sparandet, glömmer att leva i nuet, borde byta till ett roligt jobb, gör dåliga investeringar etc så tror jag skälet till mycket färre kritiska kommentarer jämfört med bloggens början är följande:

- Läsarna till bloggen har vant sig vid mitt livsval, de som inte gillar det har väl lämnat bloggen misstänker jag.

- Offentliga profiler som Günther och Nicklas Andersson har gjort det mer accepterat att spara stor del av lönen.

- Det finns idag ett antal ekonomibloggare och folk som lever minst lika sparsamt som mig. Trots att de har en massa barn. Vilket gör att mitt liv inte känns lika extremt.

- Från början kom stor del av trafiken utifrån, tex av typen att någon skrev "kolla vilken dåre" på Flashback eller en blogg som inte hade något med ekonomi att göra. Dvs det var inte personer som sökte sig till bloggen av intresse för sparande och aktier utan mer som en freakshow.

- Tror också det kan vara lättare att kritisera en 27 åring med ett par hundra tusen på kontot som sparar 10.000 kr i månaden av en medioker lön, än en 35 åring med >5 miljoner som räknar med att kunna sluta jobba inom ett par år. Kanske till och med finns någon där ute som ångrar att man inte själv tog tag i sparandet för 10 år sen?

Så tack alla läsare för era vänliga kommentarer som håller bloggen levande och intressant!

Tuesday, January 17, 2017

Mina vänner

Har fått ett par kommentarer som handlat om mina vänner på olika sätt. Så tänkte att jag får försöka räta ut frågetecknen. Den första frågan löd såhär och gjorde mig lite förvirrad.

Hej

Min fråga avser inte detta inläggs tema, men då det skulle vara lite tokigt att gå in i ett jättegammalt inlägg, så....:

Är lite nyfiken på hur dina vänner som du jämförde med när du började sparade har det nu.

Man får väl anta att orienteraren har nått sitt bäst före datum.
Och att globe trottern har stagnerat lite i sin resefrekvens.

Och hur ser dom på dig nu när du nått så långt som du gjort med ditt kall.
För rent ekonomiskt så har dom antagligen blåst allt.

/Makkann


Var först lite osäker på vilket inlägg som syftades på. Men hade ett svagt minne av att jag skrivit om det här och hittade detta inlägg från 2007 (otroligt snart 10 år sen). Det som gör mig lite förvirrad är att jag aldrig skrev i inlägget att min kompis var just orienterare. Men det var han. Så antingen har jag skrivit om det fler gånger eller så är Makkann synsk eller så känner vi varandra?

För att svara på frågan så har både "orienteraren" och "globe trottern" lagt om sin livsstil och lever idag vanliga svenssonliv med heltidsjobb, fast förhållande och mycket konsumtion. De levde på ungefär samma ekonomiska standard som mig under kanske 5 år för att kunna träna respektive resa. Upplever nog att de var lyckligare när de hade lite driv och mål med sin vardag. Idag har de inget kapital men säkert fina minnen och tror absolut inte de ångrar sina år som backpackers och elitidrottare även om det skjutit karriär och ekonomisk trygghet några år framåt i tiden. Precis som jag inte ångrar mina drygt 10 sparsamma år som gett mig några miljoner i kapital.

Nästa fråga var;

Spinner vidare på frågan om dina vänner.

Hur ser din bekantskapskrets ut? vad gör du när du umgås med vänner?
Hur mycket om din ekonomi berättar du för dina vänner? 
Vad tycker dina vänner om ditt sparsamma leverne?
Har du några vänner som gör samma resa och har samma mål som dig?

Tacksam för svar, och tack för en bra blogg och mkt inspiration.


Här kan man väl enkelt sammanfatta det som att det är väldigt olika. Alla mina vänner vet om att jag lever ganska sparsamt, är intresserad av sparande och aktier. Vissa som själva är lite intresserade har ställt lite frågor och då öppnar jag upp mig mer successivt och har berättat lite mer detaljer om planer framåt, hur aktieportföljen ser ut etc. Ingen av kompisarna är lika engagerad som mig, men någon pensionär innan 50 finns det nog i kompisskaran. Flera har också sagt att de blivit peppade och tror vår vänskap har ökat deras intresse kring sparande. Andra som själva är helt ointresserade av aktier och sparande har jag andra gemensamma intressen med och då finns det egentligen ingen mening att gå in på detaljer om jag sparar 5000 eller 20 000 i månaden eller köper Castellum eller Diös (eftersom de troligtvis aldrig hört talas om något av bolagen).


Fick även fråga på Twitter på samma tema:
Går du ut på AW och äter och dricker öl någon gång? Bio,lunch,fika eller annat med vänner? Eller är de för dyrt?

Här är svaret att jag dricker ca 10 öl per år på krog/restaurang och kanske lika många till hemma. Det blir någon AW med jobbet per år men brukar bara dricka 1-2 öl då. Sen någon gång med kompisgänget men som ni förstår inte så ofta med tanke på totala antalet öl per år.

Bio brukar jag och min fru vara på någon gång per år men kan inte komma ihåg när vi betalade senast. Har vunnit/fått lite biocheckar i olika sammanhang som täckt behovet. Fika på café tror jag aldrig gjort. Ruskigt oprisvärt och tror inte jag har så mycket kompisar som har den vanan heller. Så har aldrig varit några problem att stå över.

Har ett par kompisar som jag delar träningen som intresse med och vi träffas i stort sett bara i samband med träning av olika slag.

Upplever helt enkelt inte att det är något problem att leva sparsamt i umgänget med vänner och bekanta. De flesta har fullt upp med sitt och kan man få till att träffas någon gång i månaden är det bra och då brukar det inte vara några problem att styra in det till billiga hemmaaktiviteter utan att det blir konstigt. Och blir det någon aktivitet per år som kostar någon 100-lapp är det givetvis inga problem. Tror det viktiga är att man kommer bort från slentrianköpen som sker flera gånger i veckan.

Monday, January 16, 2017

Halvtrist försäljning från H&M

Att öka antalet butiker med drygt 10% samtidigt som försäljningen "bara" växer med 6% är givetvis inte optimalt. Framförallt inte i en tid där mer och mer borde säljas utanför fysiska butikerna. Det är inte en enstaka svag månad utan en tydlig trend att försäljningstillväxten har bromsat in.

Det är lätt hänt att man som lekman i frustration och besvikelse börjar komma med smarta idéer om att H&M har för många butiker. Gärna med något exempel från Nordstan i Göteborg eller Drottninggatan i Stockholm. Eller att de varit för långsamma med online. Den dagen vi som ägnar 15 minuter i veckan åt H&Ms business bättre kan avgöra effekten av att ha en eller två butiker på en viss yta i en specifik stad än H&Ms ledning med alla data och analys de sitter inne på...

Jag fortsätter köpa H&M på dessa nivåer, för kanske 10-15% av mitt månatliga sparande. Även om bolaget har utmaningar. Men tror (eller gissar) att utdelningen kommer vara högre än dagens 9,75 kr år 2020 och över 14 kr 2025. Och att då köpa under 250 kr känns helt ok för mig.

Rekommenderar annars Magnus Anderssons inlägg som motvikt till min positiva syn då jag tycker han har flera bra poänger. Också starkt att se rationellt på ett bolag som man tidigare hyllat och ägt, istället för att som mig envist köpa vidare och hoppas att allt löser sig.

Saturday, January 14, 2017

Är det värt att superspurta sparandet?

Bloggkollegan Farbror fri har skrivit ett inlägg om att familjen startar ett halvårs lång sparperiod där de ska leva extra sparsamt fram till frun i familjen slutar jobba i sommar Läs inlägget här.

Deras familj ligger lite före mig och min fru, men vi får skylla på att de är några år äldre. Vilket gör att mannen redan slutat jobba och frun nu är näst på tur. Men de kör ju lite annat upplägg än vad jag valt nu under sista åren i arbetslivet. Med några månaders jobb kvar med lön drar de ner kostnaderna till ett minimum för att få ihop de sista extra kronorna som kan behövas. Jag räknar ju med att kunna sluta jobba någon gång under 2018, men har istället för att kräma ur de sista sparkronorna under sista 1-2 åren på jobbet valt att höja mina omkostnader lite nu på slutet. Här kommer lite tankar kring det.

Långsiktigt ser jag det som helt centralt att höja sparkvoten och vänja sig vid lägre kostnader. Kan man till exempel klippa sig själv hemma och spara 2000 kr per år så ökar inte bara sparandet med dessa 2000 kr varje år som får växa år ut och år in med ränta på ränta. Behovet av passiv inkomst minskar också med 2000 kr per år den dagen man ska leva på pengarna. Det blir liksom en effekt i båda ändarna som dessutom kryddas med avkastningen på pengarna. Helt enkelt rena dynamiten när man samlar mängder med olika besparingar på hög och håller fast vid dom en livstid.

Men hur är det med att köra några väldigt sparsamma månader för att maxa sparandet innan man ska sluta jobba? Hur mycket ger det egentligen? Om vi håller oss till just 6 månader som ett exempel och redan lever sparsamt handlar det kanske om 2000 kr i månaden i skillnaden mellan att leva extremt snålt och att ändå unna sig betydligt mer. För 2000 kr gör ganska stor skillnad när man är nere och jobbar på absoluta gränsen. Då pratar vi alltså om totalt 12000 kr. Vilket i mitt fall skulle motsvara att jobba vidare 1,5 vecka extra på slutet av yrkeslivet.

I mitt eget fall där jag kört med över 10 sparsamma år men har bestämt att jag ska leva lite dyrare resten av livet var egentligen frågan om jag skulle börja smyghöja kostnaderna med 3000 kr i månaden redan nu eller om jag skulle köra på enligt samma hårda sparande ända till jobbslut om låt säga 18 månader (hade jag velat leva på 6000 kr i månaden hela livet hade jag redan kunnat sluta jobba för flera år sen, så att kostnaderna någon gång skulle höjas var helt klart). I mitt fall pratar vi alltså om i runda slängar 50 000 kr i skillnad vilket motsvarar att jag måste jobba vidare i knappt 2 månader extra på slutet. Vilket jag alltså gjort bedömningen att det är värt att kunna åka på semester, kommunalt till jobbet under vintern, äta lunch ute någon gång osv.

Mitt resonemang bygger ju på att man har ett fast jobb som man själv kan välja när man ska säga upp sig ifrån.

När man precis är inne på sista månaderna och ska gå in och säga upp sig kan man ju även ta en sista fundering på om det är någon lyx man vill unna sig, till exempel:
- En extra lyxig semester första året = 3 veckors extra jobb
- En fin mtb-cykel eller komplett skidutrustning = 2 veckors extra jobb
- 100 Fingerprintaktier = 1 dag eller 1 månads extra jobb beroende på kursen sommaren 2018

Thursday, January 12, 2017

Sparpodden med Onkel Tom

Veckan avsnitt av Sparpodden där bloggaren Onkel Tom gästade tyckte jag var riktigt bra. Du som inte har hört det än får leta upp avsnittet själv i valfri poddspelare.

Roade mig med att själv försöka tänka hur jag hade svarat på samma frågor och kan väl konstatera att jag tycker Tompa var bättre än vad jag själv hade varit i samma situation på att lägga ut texten och sätta ord på sina tankar. Även om jag ibland satt där på tunnelbanan och var lite nöjd och tyckte jag kom på vissa bra svar jag själv också...

Finns ju vissa likheter mellan min och hans billiga livsstilar. Men det är också väldigt stora skillnader. Inte minst i det faktum att jag har 0 barn och han 4. Vilket medför att deras familj ska släpa hem mat för 6 personer istället för 2, utan bil. Kostnaderna blir ju också automatiskt högre med 4 barn, vilket allt annat lika både medför lägre sparkvot och större behov av passiv inkomst för att kunna sluta jobba.

Att ha barn innebär ju en annan svårighet som när dottern inte fick barnbidraget eller lika fin telefon som kompisarna. Tvivlar inte en sekund på att deras familj har jättelyckliga barn som får all kärlek och annat viktigt som barn behöver. Men att leva sparsamt så det påverkar personer som själva inte valt det är något annat än att som vuxen människa själv välja att man kör ett antal sparsamma år som man kan avbryta när man själv vill.

En annan enorm skillnad är att jag gick direkt från livet som student till att börja jobba och då fortsätta att leva på en students kostnadsnivå. Jag har helt enkelt aldrig hunnit vänja mig vid något annat. Medan Onkel Tom istället hade 4 barn, bil, villa, lada, körde 5000 mil per år och tillbringade 50 dygn om året i fjällen. Vilket måste vara en mycket större och svårare omställning.

Delar heller inte riktigt inställningen att det är en frihet och rikedom att kunna leva så billigt som möjligt. För mig är sparandet en konsekvens av att jag vill bygga upp en kapital och frihet att själv kunna styra min tid. Men själva billiga levernet och minimalism är inte syftet eller självändamålet för mig. Jag skulle inte ha något alls emot att få 25 miljoner och inte ha några problem att bränna pengarna eller öka mina omkostnader.

Vad tycker ni läsare? Upplever ni mig och Onkel Tom som samma typ av personer? Eller upplevs det även utifrån som en skillnad i motiv och inställning till pengar, sparande och frihet?

Onkel Toms blogg hittar ni här om ni inte redan läst den.